Waldorfpedagogik i förskolan

Waldorfförskolan Viljan ligger granne med den vackra Sommarroparken, med en stor gård som tar in parkens miljö av stora ekar, fågelliv och skogsmossor. Förskolan ingår i den ideella, icke-vinstdrivande stiftelsen Johannaskolan. Den är politiskt och religiöst obunden. Viljan har plats för ca 50 barn i åldrarna 1-5 år, fördelade på fyra avdelningar. 

Verksamheten på Viljan bygger på den statliga läroplanen för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025, samt den kompletterande Waldorfpedagogiska läroplanen En väg till frihet (2016). 

Helhetssyn och sammanhang


Att möta det individuella barnets behov i ett socialt sammanhang är en grundsten inom Waldorfförskolans verksamhet. Alla barn skall bemötas med respekt utifrån sin unika individualitet och ges stöd och stimulans i sin utveckling och i sitt lärande. Barnen ska inspireras av sin förskolemiljö och ges möjlighet att leka, utforska och lära sig i sin egen takt, utan krav på resultat eller intellektuella prestationer. Waldorfpedagogiken har stort förtroende för att barnen söker sig till lärandemiljöer och utmaningar som motsvarar deras behov i stunden. Pedagogiken utgår från att den fria, egeninitierade leken är det allra bästa sättet för barn att lära sig begripa världen (gripa sig an den) och utveckla sina förmågor och sitt förhållande till sig själv, sin omgivning och sina medmänniskor.

Waldorfpedagogiken i förskolan strävar efter att skapa ett frirum där barn verkligen får vara barn. Barnen behöver trygga förutsättningar att kunna ge sig hän i sin lek och försjunka i den kreativitet som har sin källa i den egna föreställningsförmågan. För det behövs både oavbruten tid och trygga, ombonade rum med inspirerande lekmiljöer. Vidare behövs närvarande, engagerade pedagoger som genom sin hållning förmedlar övertygelsen att världen är en god, vacker och spännande plats att utforska.

Lek och lärande


Waldorfpedagogiken lägger stor vikt vid den fria leken. Det som barnen upplever i omgivningen och med sina sinnen, prövas och övas i leken, och omsätts till sociala, emotionella och praktiska livskunskaper. Exempel på färdigheter och kunskaper som barnen övar och utvecklar i leken är motorik, kroppsuppfattning, socialt samspel, språklig förmåga, självförtroende, problemlösning, kreativitet och matematik. Detta utan att barnen själva är medvetna om utmaningarna eller milstolparna - de är fullt upptagna med att leka. 

Leksakerna på förskolan är enkla men mångsidiga och lämpar sig till många olika lekar. Naturmaterial såsom trä, sten, ullgarn, bomull, siden och vaxkritor används företrädesvis. Vi är noga med materialvalen och strävar efter att låta barnen jobba med gedigna och "äkta" material. Pedagogerna strävar efter att ha samma krav och förväntningar på barnen oavsett kön, och ge samma förutsättningar till alla. De allra flesta aktiviteter, leksaker, miljöer och lärverktyg är gemensamma och inkluderande.

Vi tänker att den egeninitierade leken som utgår från barnens inre liv ger de bästa förutsättningar att båda lära känna, och bli, sig själv.  

Förebild och efterhärmning


Efterhärmningsreflexen är utpräglad i förskoleåldern och en viktig del i barnens lärande och utveckling. Pedagogerna har därför en betydande roll som goda förebilder. Med lugn och arbetsglädje tar de sig an allmänna och dagliga göromål såsom förberedelser inför måltider, diskning, bakning, tvättning, handarbeten, hantverk, skötsel av utomhusmiljön och reparationer av t.ex. leksaker. Waldorfpedagogiken i förskolan utgår från att vuxna i meningsfullt arbete också inspirerar till lek. Pedagogerna  är uppmärksamma och närvarande, sysselsatta och aktiva. De inspirerar barnen både till deltagande i göromålen samt till egen lek. Omsorgen går som en röd tråd genom allt i förskolan, omsorgen om tingen, språket, oss själva och varandra.

Rytm och rutiner


Förskolans pedagogiska verksamhet följer årstidernas växlingar och knyter an med sagor, sånger, samlingar och fester vid årets högtider och händelser. Veckan och dagen har dessutom en återkommande rytm vilket skapar inre ro och trygghet för barnen. På storbarnsavdelningarna har varje dag i veckan har sin syssla t.ex. bakning, utflykt, eurytmi eller vått i vått-målning.  Den dagliga verksamheten en återkommande och årstidsanpassad rytm med växling mellan lek inne och ute samt de gemensamma samlingarna, måltiderna och vilan. Barngruppen följer dagsrytmen tillsammans och vilar i den regelbundna växlingen mellan aktivitet och lugn.

Ytterligare rytm skapas genom upprepning. Sånger, rim, matverser, ramsor och sagor sjungs och berättas många gånger. Det befäster barnens inre bilder och fördjupar förståelsen för ord, uttryck, begrepp och omvärlden.  Barnen får tid på sig att ta till sig intryck och upplevelser samtidigt som de vilar i både igenkänning och samhörighet.

Miljö och material 


För att skapa förutsättningar för lek, lärande och utveckling behövs en trygg, ombonad och inspirerande miljö. På förskolan har alla avdelningar kök och egna toaletter. Rummen är laserade i milda finstämda färger, möblerna är i huvudsak av naturmaterial och krukväxter finns i fönstren. 

Utemiljön är en viktig del av verksamheten. På den egna gården finns olika trädgårdar, skog, kullar, sandlådor, lekhus, gräsmatta, stockar, stubbar, stora stenar och eldstäder. Under snörika veckor skapar vi ett skidspår genom skogsmiljön på gården. 

Storbarnen går regelbundet på utflykt till Sommarroskogen som också är en fantastisk skogsmiljö och lekplats, men massor att utforska. 

Viljan är, och har hela tiden varit, en skärmfri förskola. Vi gläds åt, och känner oss bekräftad i, de nya riktlinjerna i Lpfö 18 reviderad 2025 som begränsar barns tid med digitala verktyg och aktiviteter. Vi tror att vi, genom att ge barnen förutsättningar att uppleva världen "på riktigt" (med alla sinnen, i social samvaro) ger dem de bästa förutsättningar att så småningom utveckla en god digital kompetens och ett kritiskt, ansvarsfullt förhållningssätt i den digitala världen.  

Fester och högtider


Förskolan bejakar årsrytmen och årstiderna genom att fira olika fester. De är ofta spännande och högtidliga höjdpunkter på året som ger barnen tillfällen till förundran och gemensamma upplevelser. Barnen är delaktiga under förberedelserna men då förskolan strävar efter en närvaro i nuet talar pedagogerna sällan om vad det skall leda till. Till exempel tillverkar de egna lyktor inför lyktfesten och sedan en dag (ur barnens perspektiv) blir det plötsligt fest! Föräldrar inbjuds ibland till festerna och det är ett fint tillfälle för pedagoger, barnen och deras nära och kära att mötas. Exempel på fester är lyktfesten i november, julfest i december och sommarfesten inför sommarlovet i juni.