Naturvetenskap

Naturvetenskapen grundar sig i människans nyfikenhet och förundran inom sin omvärld. Genom att studera naturvetenskap bejakar vi denna nyfikenhet och förundran. Dessutom väcks och utvecklas en känsla av samhörighet med både naturen och vår omvärld. 

Biologi: I de lägre årskurserna får barnen möta naturen i sin närmiljö. Sagor och myter får skildra naturkrafter. Med åren blir ämnet succesivt mer teoretiskt, granskande, abstrakt och analytiskt men utan att förlora helhetstalen och -upplevelsen. Särskild tyngd läggs på vördnad och varsam omvårdnad. Successivt integreras även ett vetenskapligt förhållningssätt med experiment, laborationer och källkritik. Exkursioner, fältstudier och klassresor återkommer genom studieåren.

Fysik: Elevernas egna upplevelser och erfarenheter av fenomen utvecklas till abstraktion och begreppsbildning. Deras lust till att söka och förstå sammanhang och lagbundenheter väcks. Under de första läsåren ligger fokus på praktiskt arbete samt bearbetning av egna erfarenheter i text och bild. Under senare läsår höjs teori- och abstraktionsnivån alltmer.

Geografi: Waldorfpedagogiken vill förmedla holistisk syn på vår jord, som morfologisk och fysisk enhet och helhet med unika men sårbara förutsättningar för liv. Ämnet är uppdelat i två delar: en fysisk-geomorfologisk del (jordens yta och form, dess inre och dess atmosfär) och en sociokulturell del (människan och hennes samspel med och inverkan på naturen).

Kemi: En betydande del av undervisningen är demonstrativ. Eleverna får själva studera experiment och vardagliga processer för att förstå för materia, dess egenskaper och uppbyggnad, samt ämnens reaktionsmönster. Under laborationer får de planera, utföra och utvärdera experiment. Eleverna skall stärkas i sin egentillit inför kemin genom att de iakttar och upplever fenomenen, oberoende av förinlärd teori. I senare årskurser introduceras objektifiering och extrahering av fakta, skriftlig dokumentation, teorier, abstraktion, modeller, källkritik. Särskilt fokus läggs på ett ekologiskt perspektiv och miljökonsekvenserna av människans samhällsutveckling.

Matematik: På lågstadiet lärs matematik ut i relation till fysisk aktivitet, på mellanstadiet genom konkret användning av tal och på högstadiet genom abstrakta problem. Fokus ligger på konkreta situationer, kreativitet och uppfinningsrikedom. Matematiken är praktisk och abstrakt men också estetiskt - enkel och skön, påtaglig i elevernas studier av konst, natur och arkitektur.

Teknik: Ämnet är grundat i en strävan att lösa problem och tillfredsställa våra mänskliga behov. Mycket praktisk undervisning syftar till att inspirera eleverna - de får själva undersöka och prova. Vardagssituationer och tekniken som omger oss är utgångspunkterna så att tekniken blir synlig och begriplig. Eleverna får möta teknikens historia, uppfinnares biografier och livsverk samt experimentera själva.

Humaniora

Främmande språk: Vår undervisning präglas av ett helhetstänk, variation och kommunikation. Elevernas alla sinnen tas i anspråk med hjälp av muntlig presentation, dans, lekar, dramatisering, dialog, dikter, skrivövning, berättelser, lyssnande. Språkinlärning innefattar inte bara informativa dimensioner utan även källor till förståelse av världen och dess kulturella mångfald.

Engelska och tyska introduceras i årskurs 1. Fokus ligger på upplevelse snarare än ordagrann förståelse. Livlig, bildrik, tydlig undervisning ger eleverna möjlighet att förstå ur sammanhang, gester och språkljud, inte översättning. Språkval sker sedan i klass 6. Muntligt övande präglar alla årskurser.

Historia: Genom att förstå vårt förflutna kan vi föreställa oss vart vi är på väg - en unikt mänsklig förmåga. Denna förståelse påverkar både vår upplevelse av samtiden och våra framtida val. Vår viktiga pedagogiska uppgift är att se till att eleverna får möjlighet att utveckla denna förståelse genom ett historiskt medvetande. Sagor och myter i de lägre årskurserna utvecklar sig till fördjupning i faktiska skeenden och historiska uppgifter samt kritisk reflektion i de högre årskurserna. Fokus ligger på hela mänsklighetens historia, oavsett kön, klass och etnicitet.

Religionskunskap: Enligt Waldorfpedagogiken har människan andliga och religiösa behov samt en upplevelse av en inneboende själslig/andlig realitet. Detta andliga behov behöver inte likställas med religiös tro utan "snarare ett intimt förhållande till en djupare eller högre dimension av tillvaron" (s. 125, En Väg till Frihet). Religionsundervisningen präglas av reflektion och undersökning av dessa behov och upplevelser. Den är tvådeled - en del religionshistoria, världsreligioner och mytologier, en del 'livsfrågor', alltså frågor om etik, moral, identitet och mellanmänskligt socialt samspel. Sagor, upplevelser och berättelser i de lägre klasserna blir alltmer tanke- och kunskapsbaserad undervisning i de högre.

Samhällskunskap: Denna undervisning belyser samhällsstrukturer, -begrepp, -modeller och -utveckling, viktiga institutioner, demokrati och lagstiftande organ. Fokus ligger på samspelet mellan de tre samhällsfärerna politik, ekonomi och kultur. Eleverna tränas i att se skillnad mellan fakta och värderingar. De skall både kunna argumentera själva och framföra sina åsikter men också lyssna på och bemöta andra, reflektera, växla perspektiv och värdera argument samt kritiskt värdera information. Eleverna undersöker, diskuterar och reflekterar även över världsutmaningar och -problem, t.ex. rasism, sexism, miljöförändringar och krig. Samtidigt lyfts positiva och aktuella exempel på samhällsutveckling

Svenska: Vårt språk är vårt band med världen, våra medmänniskor och våra ursprung. Det bär och formar våra tankar, iakttagelser och upplevelser. Genom språket begriper vi vår omvärld och därigenom oss själva. Inom Waldorfpedagogiken spelar språket en nyckelroll, både ämnesintegrerat som och eget ämne. Muntligt berättande möter eleverna varje dag. De får sedan öva sig i att återberätta i både tal och skrift i ett växelspel av lyssnande och talande, skrivande och läsande. Rytmiska, motoriska, auditiva och muntliga övningar präglar undervisningen i de lägre klasserna. De högre ägnar sig åt skönlitteratur och poesi som de läser, reciterar samt skriver själva.  

Hantverk, bild och rörelse

Bild: Eleverna befattar sig med ett dagligt konstnärligt övande och får möta många olika material och tekniker, färger, former och uttryck. Lärarna ansvarar för estetiska läroprocesser och konst integreras i de flesta ämnena. Eleverna lär sig att både tolka historiska och samtida bilduttryck samt att uttrycka sig själva i bild.

Hem- och konsumentkunskap: I fokus ligger olika familje- och konsumtionsmönster samt jämställdhet och könsneutralitet. Alla elever skall få verktyg och kunskaper på lika villkor och målet är att de skall kunna gestalta en fungerande vardag samt göra fria och medvetna, lokala och globala konsumtionsval med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi. Tanke (planering), sinne (doft, känsel och smak) och handling (matlagningshantverket) verkar tillsammans - från råvaror till maträtter. Historia, samhällskunskap, religionskunskap samt geografi kan levandegöras under hem- och konsumentkunskapen - eleverna lagar mat från olika världsdelar samt reflekterar över olika matvaror och traditioner.

Idrott och hälsa: Genom kroppens rörelse möter vi omvärlden och väcker vårt medvetande. Waldorfskolans mål är att eleverna förbinder sig med sina fysiska kroppar. De skall utveckla rumsmedvetenhet, balans, fin- och grovmotorik, samt en tillit till den egna kroppen och dess funktioner och möjligheter. Friluftslivet är centralt med utflykter, vandringar samt övernattningar i skog och mark.

Musik: Musiken är central inom Waldorfpedagogiken, både under musiklektioner men också under morgonperioden då flöjtspel, sång, ramsor och rytmer övas. Eleverna är både aktiva lyssnare och aktiva medmusikanter.

Slöjd: Genom händernas arbete förstår vi vår omvärld. Vår slöjdundervisning präglas av kreativitet och problemlösning, lutad mot en gedigen svensk hantverkstradition och med stort utrymme för fantasi, nyskapande och nytänkande. Idé går till verklighet, teori till praktik, i växelverkan. Materialen som vi befattar oss med inkluderar trä (klass 4–9), textil (klass 1–9), lera, metall, papper och sten. De blir till bruksföremål såväl som till konst..

Eurytmi

Eurytmi är ett rörelseämne, unikt för Waldorfskolan. "I eurytmiämnet övas förmågan att på ett flexibelt och inkännande sätt uttrycka själsliga upplevelser med kroppen. Genom arbetet med koreografier av poesi, prosa och musik skapar sig eleverna ett fördjupat estetiskt förhållande till litteratur och musik. Kropp, språk och rörelse är nära knutna till varandra. I eurytmi betonas detta sammanhang och ämnet blir därigenom ett viktigt hjälpmedel för elevens utveckling. Eurytmi syftar även till att eleverna skall lära känna sin kropp som språkligt och musikaliskt uttrycksmedel. Den konstnärligt gestaltade undervisningen tar hela människan i anspråk.

Genom att arbetet sker i grupp koncentrerar sig eleverna på den egna rörelsen samtidigt som de utvecklar förmåga att uppfatta hela gruppens rörelse. Ömsesidiga sociala processer, t.ex. rörande jämställdhet och social kompetens, medvetandegörs och utvecklas genom eurytmin" (s. 67, En Väg till Frihet).