Waldorfpedagogik i förskolan

Waldorfförskolan Viljan ligger granne med den vackra Sommarroparken, med en stor gård som tar in parkens miljö av stora ekar, fågelliv och skogsmossor. Förskolan ingår i den ideella, icke-vinstdrivande stiftelsen Johannaskolan. Den är politiskt och religiöst obunden. Viljan har plats för ca 50 barn i åldrarna 1-5 år. Det finns fyra avdelningar, varav en för småbarn 1-2 år med plats för 15 barn. 

Verksamheten på Viljan bygger på den statliga läroplanen för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2016), samt den kompletterande Waldorfpedagogiska läroplanen En väg till frihet (2016). I juli 2019 börjar den nya läroplanen för förskolan Lpfö18 att gälla. 

Helhetssyn och sammanhang


Att möta det individuella barnets behov i ett socialt sammanhang är en grund inom Waldorfförskolans verksamhet. Alla barn skall bemötas med respekt utifrån sin unika individualitet och ges stöd och stimulans i sin utveckling och i sitt lärande. Barnen ska inspireras av sin förskolemiljö och ges möjlighet att lära sig i sin egen takt, utan krav på resultat eller intellektuella prestationer. Waldorfpedagogiken har stort förtroende för att barnen söker sig till lärandemiljöer och utmaningar som motsvarar deras behov i stunden. Pedagogiken utgår från att den fria, egeninitierade leken är det allra bästa sättet för barn att lära sig begripa världen (gripa sig an den) och utveckla sina förmågor och sitt förhållande till sig själv, sin omgivning och sina medmänniskor.

Waldorfpedagogiken i förskolan strävar efter att skapa ett frirum där barn verkligen får vara barn. Barnen behöver trygga förutsättningar att kunna ge sig hän i sin lek och försjunka i den kreativitet som har sin källa i den egna föreställningsförmågan. För det behövs både oavbruten tid och trygga, ombonade rum med inspirerande lekmiljöer. Vidare behövs närvarande, engagerade pedagoger som genom sin hållning förmedlar övertygelsen att världen är en god, vacker och spännande plats att utforska.

Lek och lärande


Waldorfpedagogiken lägger stor vikt vid den fria leken. Det som barnen upplever i omgivningen med sina sinnen, prövas och övas i leken och blir på så sätt till sociala och mentala livskunskaper för barnen. Exempel på färdigheter och kunskaper som barnen övar och utvecklar i leken är motorik, kroppsuppfattning, socialt samspel, språklig förmåga, självförtroende, problemlösning, kreativitet och matematik. Därigenom läggs en god grund för framtida skolarbete. 

Leksakerna på förskolan är enkla men mångsidiga och lämpar sig till många olika lekar. Naturmaterial såsom trä, sten, ullgarn, bomull, siden och vaxkritor används företrädesvis. Inom Waldorfförskolan tillämpas så kallad situerad könsavkodning (se Sara Frödéns avhandling "I föränderliga och slutna rosa rum - en etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola" (2012) för mer information). Det innebär att pedagogerna strävar efter att alltid möta barnen från ett andligt istället för ett könskodat perspektiv., Det skapar en självklar förväntan på att aktiviteter, leksaker, lek och lärande alltid är gemensamma och inkluderande.

Förebild och efterhärmning


Efterhärmningen är utpräglad i förskoleåldern och en viktig del i barnens lärande och utveckling. Pedagogerna har därför en betydande roll som goda förebilder. Med lugn och arbetsglädje tar de sig an allmänna och dagliga göromål såsom förberedelser inför måltider, diskning, bakning, tvättning, handarbeten, hantverk, skötsel av utomhusmiljön och reparationer av t.ex. leksaker. De är vuxna; uppmärksamma, närvarande, sysselsatta och inbjudande och de inspirerar barnen både till deltagande i göromålen samt till egen lek. Omsorgen går som en röd tråd genom allt i förskolan, omsorgen om tingen, språket, oss själva och varandra.

Rytm och rutiner


Förskolans pedagogiska verksamhet följer årstidernas växlingar och knyter an med sagor, sånger, samlingar och fester vid årets högtider och händelser. Veckan och dagen har dessutom en återkommande rytm vilket skapar inre ro och trygghet för barnen. Varje dag i veckan har sin syssla t.ex. bakning, utflykt, eurytmi eller vått i vått-målning.  Vidare följer den dagliga verksamheten en återkommande och årstidsanpassad rytm med växling mellan lek inne och ute samt de gemensamma samlingarna, måltiderna och vilan. Barngruppen följer dagsrytmen tillsammans och blir en del av den regelbundna växlingen mellan aktivitet och lugn.

Ytterligare rytm skapas genom upprepning. Sånger, rim, matverser, ramsor och sagor sjungs och berättas många gånger. Det befäster barnens inre bilder och förståelse för ord, uttryck, begrepp och omvärlden.  Barnen får tid på sig att ta till sig intryck och upplevelser samtidigt som de vilar i både igenkänning och samhörighet.

Miljö och material


För att skapa förutsättningar för lek, lärande och utveckling behövs en trygg, ombonad och inspirerande miljö. På förskolan har alla avdelningar kök och egna toaletter. Rummen är laserade i milda finstämda färger, möblerna är i huvudsak av naturmaterial och krukväxter finns i fönstren. 

Utemiljön är en viktig del av verksamheten. På den egna gården finns skog, kullar, sandlådor, lekhus, gräsmatta, stockar, stubbar, stora stenar och (på storbarnsgården) en eldstad. Under snörika veckor skapar vi ett skidspår genom skogsmiljön på gården. 

Vi tillämpar försiktighetsprincipen vad gäller strålning och har ingen trådlös uppkoppling på förskolans områden. Vi är dessutom, än så länge, en skärmfri och mobilfri förskola utan digitala verktyg. 

Storbarnen går regelbundet på utflykt till Sommarroskogen som också är en fantastisk lekplats!       

Fester och högtider


Förskolan bejakar årsrytmen och årstiderna genom att fira olika fester. De är ofta spännande och högtidliga höjdpunkter på året som ger barnen tillfällen till förundran och gemensamma upplevelser. Barnen är delaktiga under förberedelserna men då förskolan strävar efter en närvaro i nuet talar pedagogerna sällan om vad det skall leda till. Till exempel tillverkar de egna lyktor inför lyktfesten och sedan en dag, ur barnens perspektiv, blir det plötsligt fest! Föräldrar inbjuds ibland till festerna och det är ett fint tillfälle för pedagoger, barnen med sina nära och kära att mötas. Exempel på fester är lyktfesten i november, adventsspiralen i december och sommarfesten inför sommarlovet i juni.