Övergripande tematik F-9

Förskoleklass, Solbarn

 

Leken har fortsatt en avgörande betydelse för 6-åringen. Upp till sju års ålder lär sig barn tämligen omedvetet genom sina egna erfarenheter. Waldorfpedagogiken strävar efter att möta barnen i just denna fas genom att grunda lärandet i deras konkreta och funktionella upplevelser. Barnen får ännu möta en helhet och ett brett spektrum av angränsande och förbundna intryck i kontrast till skoldagens strikta uppdelning mellan ämnen och färdigheter.

Från ca sex år ökar barnens minneskapacitet och föreställningsförmåga, särskilt förmågan att kunna föreställa sig inte direkt närvarande händelser och objekt. Barnen ställer på så vis andra krav på lek och på att deras föreställningar och verkligheten skall överensstämma. Pedagogens mål blir att skapa ett fritt utvecklingsklimat för barnen där de får följa sina egna behov, göra egna erfarenheter, utforska, leka och lära. Leken skall fortfarande vara fri och lärandet naturligt och utan redovisningskrav. Målet är bibehållen kreativitet, leklust och -förmåga hos barnen som genom leken övar sociala, kognitiva, motoriska och konstnärliga färdigheter.

Förskoleklassen är en verksamhet mellan förskola och skola, med egna aktiviteter och pedagogiskt innehåll. Utrymme för fri lek skall finnas men också tid för systematiskt och målmedvetet övande i förberedelse på skolans växande krav på självständigt lärande.

Barnen lär sig med kroppens alla sinnen. De behöver röra på sig, möta och experimentera med olika material både inomhus och utomhus, sjunga, spela musik och skapa med händerna. Regelbundna skogsutflykter i alla väder och under alla årstider möjliggör dessutom möten med naturen. Upplevelser blir till erfarenheter av fenomen och lagbundenheter. En bestämd dags-, vecko- och årsrytm ger också övning i tids- och årstidsuppfattning.

Färdigheter tränas både enskilt och i grupp, både konstnärliga och praktiska, såsom slöjd, textilt hantverk, målning, bakning, modellering i bivax, odling och vävning. Uppgifterna är ofta årstidsbundna, som till exempel tvättning, kardning och tovning av ull på hösten. Resultat kan bli en sittdyna som sedan används under skogsutflykter. Barnen stimuleras på så sätt till att genom sina handlingar fullfölja en uppgift från idé till resultat och på så sätt utveckla och förnya sitt självförtroende, i förberedelse för det egna lärandet i skolan.

Språklekar, sång, rim, ramsor, sagospel och teater ökar språkmedvetenheten och -utvecklingen hos barnen. Med rytm- och rörelseövningar både i grupp och enskilt tränas ögonmått, förmåga att bedöma avstånd, koordination, talbegrepp, kroppstillit, samarbete och social förmåga. Genom att bygga och konstruera får barnen lära känna och träna rumsdimensioner.

Sagans livsvisdom - från bild till bokstav

Klass 1

 

I folksagorna beskrivs ofta människor som ställs inför svåra val och utmaningar, men som mognar och växer med uppgiften. Eleverna lever sig in i de muntliga berättelserna och utvecklar en egen inre bildvärld, vilket är avgörande för senare, fördjupad läsförståelse. Waldorfskolans metod för läsinlärning börjar i en sagoberättelse och blir till en bild, som i sin tur blir en stiliserad bokstav. De hängivna sjuåringarna blir aktiva medskapare och förbinder sig med varje bokstav och dess ljud.

Genom formteckningen blir eleverna allt skickligare i att forma bokstäver och siffror. Formteckningen lägger grunden för matematikens mönsterserier och geometri. De fyra räknesätten presenteras som en helhet och blir praktiskt tillämpade med hjälp av fingrar, kastanjer eller klappade rytmer.

Stickning är det första hantverket som barnen möter i klass 1. Genom stickningen används båda händerna samtidigt, vilket aktiverar båda hjärnhalvorna. Teori och praktik förenas. Leken och den sociala samvaron i klassen är fortfarande central för att skapa grundtrygghet och tillhörighet.

Fabler och legender - humor och nyfikenhet

Klass 2

 

Legender och fabler väver i verklighetens värld med ett fantasifullt skimmer och lägger grunden för de senare ämnena historia och livskunskap. Människorna i legenderna kämpar för medmänsklighet och i fablerna träder människornas egenheter fram i djurdräkt. Det dråpliga och komiska varvas med det etiska och storslagna, vilket tilltalar de lekfulla och nyfikna åttaåringarna.

Naturen och naturupplevelser får en stor plats, både i berättandet och genom utflykter i närområdet. Eleverna får så och plantera inför klass 3. I matematiken jämförs de olika räknesätten och ställs mot varandra och barnen får jämföra och värdera. I formteckningen övas symmetri och spegelmönster.

Virkningens icke-symmetriska hantverk bygger på efter stickningen och utvecklar elevernas händighet och finmotorik. Genom slöjdandet förbinder sig barnen med omvärlden och dess material.

Uryrken - förändring och identitet

Klass 3

 

Den ofta osäkra nioårsåldern motsvaras i skolan av att handfast och fysiskt få ”upptäcka världen på nytt”. Eleverna mäter, väger, bygger och skördar. De bearbetar och omformar sin omgivning och tar på så sätt sin plats i världen i besittning. Matematiken tillämpas genom beräkningar och mätningar.

Bondens år är ett genomgående tema, då barnen följer årstidsloppet bl.a. genom att skörda det som såddes i klass 2. Andra uryrken som smedens, fiskarens och herdens studeras. Genom Gamla Testamentets berättelser om t.ex. Noa eller Josef och hans bröder, möter eleverna allmänmänskliga frågeställningar om att uppleva sig ensam i världen och hur det kan bemötas.

Grammatikens introduktion blir ett sätt att få syn på språkets byggstenar. Inom ämnet Lek och idrott ligger tonvikten på gemensam lek och rörelse på skolgården och i närområdet.

Nordisk mytologi

Klass 4

 

Tioåringen i klass fyra strävar efter att placera sig själv i sin grupp och sin samtid. För att kunna pröva sig fram i olika sociala konstellationer krävs grupparbeten, modprov, lekar och dramaövningar. Ett stort tema som brukar bli till ett gemensamt skådespel är den nordiska mytologin. Med de nordiska gudasagorna som klangbotten studeras Norden från istiden och framåt. Geografi och historia vävs samman genom berättelserna från Vikingatiden.

Människans storhet och möjlighet att välja gott eller ont, att bruka sina händer för sig själv eller för andra och att ge eller ta är ett annat centralt tema. I biologin jämförs människan med djuren, med djurens förmågor och anpassningar i relation till människans frihet att leva i olika miljöer och att använda sina händer och sitt omdöme.

Inom matematiken introduceras bråkräkningen bl.a. genom klippa och vika papper eller baka och dela kakor. Även inom musiken uppmärksammas bråkräkningen med hjälp av hel- och halvnoter, fjärdedelar och åttondelar. I textilundervisningen börjar eleverna sy korsstygn.

Kulturepoker - människa, känn dig själv

Klass 5

 

Genom att få ta del av mytologiska berättelser från olika högkulturer som antika Indien, Babylonien, Egypten och Grekland får eleverna möta hur det är att vara människa ur flera olika perspektiv. Det svarar mot elvaåringens behov av att möta sig själv i jämförandet med andra, något som också sker genom att öva sina argument eller mäta sina fysiska krafter i en skololympiad.

Nordens geografi och Nordens språk är också ett tema under året. Inom botaniken börjar ett mer vetenskapligt och iakttagande lärande att tillämpas och eleverna får med noggrannhet och precision undersöka växtriket och systematisera sin kunskap.

Inom ämnet frihandsgeometri tas steget från formteckning till ren matematik. Eleverna övar sin abstraktionsförmåga genom att på fri hand teckna polygoner, cirklar med mittpunkt, korda, tangent, diagonal och radie.

Romarriket - orsak och verkan

Klass 6

 

Genom pubertetens inträde ställs tolvåringen inför många utmaningar. Moraliska avväganden varvas med logiskt tänkande och den egna omdömesbildningen kan börja utvecklas. Teman i klass 6 är bl.a. det kausala tänkandet som tar stor plats i bl.a. naturvetenskapen, geologin och historian. Akustik och optik studeras noggrant, liksom mineralogi och olika klimatzoner.

Staten Rom var ett samhälle byggt på exakthet och logik och dess statsbildning med republikens födelse blev utgångspunkten för vårt eget samhällsbygge i Sverige. Tydlighet, kausalitet och observation i undervisningen stödjer eleverna i deras ofta känslostarka utveckling. Matematiken får nya dimensioner genom t.ex. kvadreringsregler, talet Pi och Pythagoras sats.

Klasslärarens självklara auktoritet försvinner successivt och det sociala livet i klassen blir allt viktigare. Inom textilslöjden syr eleverna en docka som är lik dem själva, en uppgift som kräver noggrannhet, tålamod och själviakttagelse.

Renässansen - världen på nytt

Klass 7

 

Eleverna börjar högstadiet och börjar närma sig vuxenvärlden. Intresset för omvärlden växer och med det behovet av att förstå, ingå och kanske avslöja vad som finns där. Den intellektuella mognaden ökar och initiativ för kunskapande inom områden som t.ex. miljö, jämställdhet eller omvärldsfrågor blir fler.

Epoken Renässansen studeras, med utgångspunkt i den förändrade synen på människan, religionen, naturen och vetenskapen som föddes då. Allt blev nytt genom människans ”nya ögon” och med det modet och möjligheterna att upptäcka världen. De stora upptäcktsresorna blir ett äventyr att gå in i. Genom biografier och personporträtt kan eleverna identifiera sig och inspireras.

Abstrakt tänkande övas bl.a. i ämnet förbränningskemi, då konkreta erfarenheter omvandlas till naturvetenskapliga lagbundenheter och förklaringsmodeller. Inom biologin ligger fokus på den egna kroppens rytmer, vilket integreras med ämnet Idrott och hälsas konditionsövningar och pulsträning.

Revolution!

Klass 8

 

I klass 8 ger många elever uttryck för en stark känsla av frigörelse från auktoriteter. Undervisningen i klassen lämnas över alltmer till lärare med specialkunskaper och eleverna får alltmer ge sig ut i samhället för att söka kunskap där. Samarbete i projektarbeten, debatteknik och retorik är områden som övas inom många ämnen.

Den industriella revolutionen som ett avgörande utvecklingssteg för mänskligheten ligger till grund för kunskapande om tekniska uppfinningar, urbanisering, handel, samt sociala och politiska ställningstaganden. Inom slöjdämnet börjar eleverna arbeta i metallverkstadens buller och glans. Inom bildskapandet överger man mångfalden av färg och ger sig in i den svartvita färgskalan, vilket bl.a. får uttryck i biologins tecknande av det mänskliga skelettet.

Ett stort teaterprojekt genomförs i klass 8, vilket ger möjligheterna för eleverna att pröva andra roller än ”sin egen”. Genom de olika konstnärliga uttryckssätten i en teaterproduktion, då alla delar är viktiga och gemenskapen central, svetsas klassen samman.

Förnuft och känsla

Klass 9

 

I klass 9 skall grundskolans kunskapssäck knytas ihop och utgöra grunden för elevernas individuella framtidsval. Klarhet i tanken och tydlighet i känslan skall ligga i botten för de viljemässiga besluten. Idémässiga förhållningssätt präglar undervisningen, t.ex. i polariseringen mellan upplysningstidens förnuft och romantikens känsla.

Som kontrast och komplement till teorier och beskrivningar av världen får femtonåringarna ge sig ut i naturen och studera ekologi och miljö. Ofta genomförs en s.k. jordbrukspraktik då eleverna åker på en gemensam veckolång praktik på ett jordbruk. Frågor om en hållbar utveckling blir centrala.

Inom biologin studeras cellära och inom fysiken värmelära. Ämnena tar upp sambanden mellan människans och världens utveckling genom kunskapande om bl.a. arvsmassa, evolution, livsbetingelser, energianvändning och global påverkan. Samhällsutveckling och politik finns också med, liksom skönheten i konstens historia.